Kommunismens Brott

Startsidan

Asien
Baltikum
Latinamerika
Polen
Ryssland
Tjeckoslovakien
Ungern
Östtyskland

Frihetskämpar
Hedersmedlemmar
Intervjuer
Kända kommunister
Kommunistiska partier
Missbruket av psykiatri
Putin FSB/KGB
KGB-män
Föreningen Expo

Bokrecensioner
Clartéförbundet
Contras nätbokhandel
Hjälpcenter
Mitt möte med KGB
Musik
SKP gav mig psykisk ohälsa
Svenska Memorial
Videomaterial
Övrigt

Forum
Gästbok
Länkar
Några viktiga ord
Om sidan

Asien

Kambodja
Kina
Nordkorea


Nordkorea

Nordkorea bildades när Korea skulle rekonstrueras efter den japanska ockupationen under andra världskriget. Kommunistiska och nationalistiska strömningar som polariserade norra respektive södra halvan gjorde att två republiker utropades 1948 under ledningen av Kim Il Sung. Det kommunistiska Nordkorea och det nationalistiska Sydkorea, som båda gjorde anspråk på att representera det koreanska folket.

Konflikten ledde till Koreakriget (1950-1953) mellan de två koreanska republikerna och som formellt ännu inte är avslutat med ett fredsavtal. Nordkoreas regim fick initialt stöd av Sovjetunionen, som efter 1960 delvis ersattes av Kina. Regimen har dock hela tiden fört en självständig politik som präglas av en mycket repressiv diktatur och en omfattande personkult av landets ledare.

Nordkorea är ett av världens mest isolerade länder och dess industri och livsmedelsproduktion är starkt eftersatta vilket ledde till omfattande svält. Trots detta har landet utvecklat ett eget kärnvapen som håller på att kompletteras med långdistansmissiler. Nordkorea har ett säreget samhällssystem som bygger på kommunismen och är starkt hierarkisk och auktoritetsbunden.

Det politiska systemet har framträdande inslag av personkult kring ledargestalten och betonar medborgarens roll som en del av ett kollektiv. Självförsörjning i enlighet med juche-ideologin (utmärkande för juche-ideologin är föreställningen om ett Nordkorea som i alla avseenden är oberoende och fullt av självtillit: i utrikespolitiken, militärt och ekonomiskt. Grundläggande är att landet ska kunna förlita sig på enbart egna resurser) har varit den dominerande ledstjärnan i Nordkoreas politik och man har valt att isolera landet från omvärlden. Detta har påverkat omvärldens möjligheter att observera händelser och tolka utvecklingen i landet men det hämmar också Nordkoreas utveckling. Landet befinner sig i en djup kris och är starkt beroende av humanitärt bistånd.

Sedan 2009 leds landet av Kim-Jung II. Enligt Amnesty finns cirka 200.000 fångar i lägren.”De behandlas som slavar, i vissa fall under de värsta förhållanden som Amnesty någonsin har dokumenterat”, säger Sam Zarifi, chef för människorättsorganisationens Asienavdelning i ett pressmeddelande där Nordkoreas ledare Kim Jong-Il uppmanas att omedelbart stänga lägren. ”– Det var ett liv med hårt arbete. 30 procent av de nya fångarna dog. Och vi var så undernärda att vi åt råttor och maskar för att överleva”, berättar Kang Cheol-Hwan, tidigare fånge i läger nummer 15 i Yodok, för BBC från Sydkorea där han nu bor. Förhållandena beskrivs som vidriga, med tortyr, undernäring och arbete under slavliknande omständigheter. Även barn används som arbetskraft. Många av dem har fötts i lägren. "Vi fick aldrig duscha under åren som fångar i Yodok. Våra kroppar stank och kliade eftersom vi var täckta med löss", säger Kim, en annan fånge DN 2011-05-04.

Strafflagstiftningen omfattar dödsstraff för fem olika brott: mord, stämpling mot staten, högförräderi, terrorism och hjälp till fienden. Massmedia i Korea informerar inte om det som sker i landet , utan berättar för medborgarna hur makthavarna vill att de ska uppfatta verkligheten: som bra hemma och dålig utomlands. Samtliga massmedia är direkt kontrollerade av regimen och viktiga chefer är höga partimedlemmar. Negativa inrikesnyheter är bannlysta. Därefter följer kanske ett hjältereportage om krigsmakten. Allt det här har gjort det möjligt för myndigheterna att lägga locket på när det gäller oönskad information. När Nordkorea i slutet av 1990-talet drabbades av en omfattande svältkatastrof där kanske två miljoner människor dog var det ingenting som kom ut i offentligheten. Med ett sådant system vid makten är det inte konstigt att olyckan i Ryongchon över huvudtaget inte nämns.

Uppskattningsvis 50 000 män, kvinnor och barn sitter fängslade i fånglägret Yodok i Nordkorea. Yodok är ett av sex kända läger där hundratusentals politiska fångar och deras familjer hålls fängslade, många utan rättegång. Fångarna, även barnen, torteras och tvingas arbeta under farliga förhållanden. Nordkorea förnekar att fånglägren existerar, trots satellitbilder och ögonvittnen. Från amnistys hemsida