Kommunismens Brott

Startsidan

Asien
Baltikum
Latinamerika
Polen
Ryssland
Tjeckoslovakien
Ungern
Östtyskland

Frihetskämpar
Hedersmedlemmar
Intervjuer
Kända kommunister
Kommunistiska partier
Missbruket av psykiatri
Putin FSB/KGB
KGB-män
Föreningen Expo

Bokrecensioner
Clartéförbundet
Contras nätbokhandel
Hjälpcenter
Mitt möte med KGB
Musik
SKP gav mig psykisk ohälsa
Svenska Memorial
Videomaterial
Övrigt

Forum
Gästbok
Länkar
Några viktiga ord
Om sidan

Kommunist gör upp med sitt förflutna

Jag är före detta kommunist men har nu tagit avstånd från denna ideologi. Jag är uppvuxen i en kommunistisk familj och har varit aktiv vänsterrörelsen sedan jag var 12 år då jag var med i solidaritets rörelsen för Vietnam. 1973 gick jag med i KU (Kommunistisk ungdom) VPKs ungdomsförbund.

1976 flyttade familjen till Moskva. Jag bodde i Moskva från 1976-1990. I Moskva studerade och arbetade jag som historiker. 1990 flyttade jag tillbaka till Sverige med min mamma och min dotter.

Från 1992- 1994 var jag med i Offensiv nuvarande Rättvisepartiet socialisterna. 1995 gick jag med i APK (Arbetarpartiet Kommunisterna) nuvarande SKP (Sveriges Kommunistiska Parti). Under de åren jag var med i partiet deltog jag aktiv i möten, demonstrationer och delade ut flygblad.

Jag var även ledamot i styrelsen i SKPs Stockholms avdelning och aktiv i Svensk-Kubanska föreningen och Svenska Fredskommittén.

Hösten 2005 träffade jag min kollega Ann-Mari. Hon fick upp mina ögon för de brott som har begåtts i socialismens namn. Hon berättade om sin hjälp till frihetskämparna i Estland och om hur KGB förhörde henne i Tallinn. Hon har skrivit boken "Mitt möte med KGB" där hon beskriver hennes år i Estland det är en mycket läsvärd bok.

Jag har träffat estniska frihetskämpar som har förföljts av sovjetmakten bara för att de ville ha ett fritt Estland. För sommaren 2008 lämnade jag SKP, förra året lämnade jag även Svensk-Kubanska och Svenska Fredskommittén.

När jag ser tillbaka på mitt förflutna så ser jag saker som jag blundade för under många år eller inte visste någonting om. Trots att min mamma var kommunist så var hon mycket kritisk till Stalintiden. Hennes pappa flyttade till Sovjetunionen 1929 pga. att han blev arbetslös i USA. I mitten av 30-talet arresterades hennes pappa David när han ville åka till Spanien för att hälsa på sin son som stred mot Franco fascismen. Han skickades till Gulag där han satt tills amnestin av politiska fångar kom 1953 på vägen hem från Gulag blev han mördad av banditer.

På 30-talet arbetade min mamma på bok förlaget "Foreing Publishers" Moskva. Det var just under dessa år som processerna mot "landets fiender" pågick. Det var många i förlaget som försvann. Det var en mycket orolig stämning ingen kände sig säker. Detta pratade min mamma helt öppet om.

När jag arbetade i Moskva i institutet för allmän historia gjorde facket ingenting åt att förbättra de anställdas arbetsmiljö och ingen på min arbetsplats gjorde något heller. Nu förstår jag att om vi hade kämpat för en bättre arbetsmiljö och kritiserat facket hade vi fått sparken och fått problem med KGB. På den tiden tyckte jag att dissidenterna fick skylla sig själva att de hade arresterats, jag räknade de som landets fiender. Nu förstår jag att de kämpade för demokrati och rättvisa. Socialismen har mycket blod på sina händer och har mördat flera miljoner människor som kämpade för mänskliga rättigheter. Om man inte stödde Kremls politik så blev man arresterad, satt i fängelse, skickad till Gulag, spärrades in på mental sjukhus, avrättades eller var tvungen att lämna sitt hemland.

Skrivet av Maria

Maria