Kommunismens Brott

Startsidan

Asien
Baltikum
Latinamerika
Polen
Ryssland
Tjeckoslovakien
Ungern
Östtyskland

Frihetskämpar
Hedersmedlemmar
Intervjuer
Kända kommunister
Kommunistiska partier
Missbruket av psykiatri
Putin FSB/KGB
KGB-män
Föreningen Expo

Bokrecensioner
Clartéförbundet
Contras nätbokhandel
Hjälpcenter
Mitt möte med KGB
Musik
SKP gav mig psykisk ohälsa
Svenska Memorial
Videomaterial
Övrigt

Forum
Gästbok
Länkar
Några viktiga ord
Om sidan

Latinamerika

Kuba - en diktatur

1959 genomförde Fidel Castro tillsammans med Che Guevara, Camilo Cienfuegos, Patrik Gelesits och Raul Castro en revolution på Kuba. Rörelsen kallades "26 juli rörelsen" efter datumet för det misslyckade Moncadaanfallet 1953. Moncada är en militärgarnison utanför Santiago de Cuba. Gruppen skulle utbildas i gerillakrigföring.

För att ta sig över till Kuba hade de i hast fått tag på en lyxyacht som hette Granma. Båten färdigställdes snabbt och packades full med proviant, vapen, utrustning och den 81 man starka rebellarmén. Vid Alegría de Pío överraskades de av Batistas trupper. En del rebeller blev dödade direkt, andra blev tagna till fånga och en del lyckades fly och gömma sig. De överlevande lyckades ta sig till den förutbestämda samlingsplatsen på bergskedjan Siera Maestra. Revolutionen var inte en kommunistisk revolution från början. Revolutionen var riktad mot de styrande på Kuba. Castro hade ett stort stöd från Kubas befolkning som såg positivt på att byta ut Batistastyret.

USA startade en handelsblockad mot Kuba. På en kort tid flyttades landets handel över till Sovjetunionen och Kina. Sovjets avtal gick ut på att de köpte en viss mängd socker och andra kubanska exportvaror till ett pris som översteg världsmarknadspriset samt exporterade olika varor som Kuba behövde till ett pris under världsmarknadspriset. Detta avtal var på femårsbasis och innebar en ekonomisk uppoffring för Sovjetunionen. Kuba utgjorde en strategiskt viktig punkt för Sovjet under Kalla Kriget. Den här framtvingade utvecklingen medförde att Kuba började föra en allt starkare kommunistisk politik. Kuba är en socialistisk diktatur stat. På Kuba begås brott mot de mänskliga rättigheterna. Kubas regering har aldrig dragit sig för att trakassera, arrestera eller fängsla oliktänkande.

"Kubas regim har gått med på att frige 52 politiska fångar, fem ska friges omedelbart, och återstående 47 inom de närmaste månaderna" (DN.se 8 september 2011). Men det finns ca 167 politiska fångar på Kuba som kämpade för mänskliga rättigheter. Kritiker och motståndare till regeringen däribland journalister, mänskliga rättighetsaktivister och medlemmar av oppositions partier arresteras och många fängslas. Många har sats i husarrest eller förlorat sitt jobb.

Till skillnad från andra socialistiska diktaturer så förbjuds inte religion på Kuba. Staten erkänner och respekterar trosfrihet. De religiösa institutionerna är skilda från staten. Kyrkor restaureras. Juldagen är en helgdag på Kuba och många kubaner har Kristusbilder i sina hem samtidigt hittar man attributer från olika afrikanska religionen. Många slavar kom till Kuba från Afrika på.

Nu är religionen på frammarsch på Kuba. Enligt en kubansk präst i Havanna som intervjuade på Sveriges radio p1 den 14 april 2011 har det varit en explosion av andlighet på Kuba. Han säger att den katolska kyrkan nu till låts att spela en politisk roll som en dialog partner till regeringen. Jag var med min dotter på Kuba för 3 år sedan i samband med att Kuba 50 års av revolutionen. Först bodde vi 3 veckor i ett läger för brigadister. Vi hjälpte till på jordbruket. Efter det bodde vi 6 dagar i en för ort till Havanna.

Vi märkte redan i början av vistelsen hur fallfärdiga många hus var. 85% av alla kubaner äger sin bostad men det ät är förbjudet att sälja eller renovera de när man vill. Det råder bostadsbrist på Kuba eftersom det inte byggs tillräckligt med nya bostäder. I slutet av året kommer det att bli legalt att sälja och köpa bostäder för att stoppa den svarta bostadsmarknaden som vuxit fram. Alla som köper en ny fastighet kommer att beskattas vilket kan ge stora intäkter till staten. På landsbygden bor många i egna hus med låg standard.

Det finns en utbred personkult på Kuba. När vi åkte buss runt i landet såg vi affischer som Viva Che, Viva Fidel(Leve Che, Leve Fidel). På mötena vi var på i samband med revolutions firandet upprepades dessa ord ett fler tal gånger. Man såg bilder på både Che och Fidel över allt. Vi träffade en kuban när vi var i Havanna som talade engelska. Han berättade att kubanerna inte får ha kontakt med utlänningar så varje gång han såg en polis gick han till andra sidan gatan för att inte polisen skulle se honom tillsammans med oss. Efter han hade visat oss runt i Havanna och vi hade ätit lunch tillsammans ville jag ge något till hans barn. Jag frågade om vi kunde gå till någon affär så att jag kunde köpa något till barnen. Då svarade han att han ville ha CUC den konvertibla valutan för att köpa mjölk till barnen. Alla kubaner vill ha CUC eftersom man inte kan köpa ägg eller mjölkprodukter för den inhemska valutan. Man kan bara köpa kläder för CUC. För den in hemska peson kan man köpa frukt och grönsaker, bröd och kött. Alla som kommer till Kuba växlar först euro till CUC sen kan man växla CUC till Pesos. Man kan bara köpa frukt och grönsaker och bröd för Pesos. Vill man åka buss så måste man köpa biljetterna i pesos.

Människorna var väl klädda med de behövde CUC för att köpa kläderna därför är det vanligt att man hyr ut rum med frukost för CUC. Många får kläder från sina släktingar i USA. Varje gång de har möjlighet att hjälpa utlänningar vill de ha CUC. Utlänningar kan bara betala med CUC i caféer och restauranger. Att vanliga kubaner inte får umgås med utlänningar är ett bevis på att Kuba inte är någon demokrati.

Vi bodde som jag sa tidigare på ett läger för brigadister, de som arbetade på lägret var särskilt utvalda och kontrollerade de var regimens språkrör. Under de tre veckorna vi var på lägret hade vi också en rund tur på Kuba under 4 dagar. Guiderna var också kontrollerade. Enligt guiderna och de som jobbade på lägret var Kuba ett blomstrande demokratiskt land. Ingenting sas om de politiska fångar som satt i Kubanska fängelser bara för att kritiserade den Kubanska diktaturen.

En sak som vi upplevde som positivt var CDR kommittéerna som fanns i alla bostads områden och bestod valda representanter för bostadsområdet. Vi var i ett bostads område när vi var på rund resa på Kuba. Där träffade vi representanter för CDR. De berättade om sitt arbete. Om någon behövde köpa ett nytt kylskåp TV eller någon annan elektronisk vara och inte hade råd så ställde CDR upp och hjälpte de att skaffa det de behövde.

kubatal.jpg (7454 bytes)
Kubanska veteraner håller tal på Kuba 2008

Svensk kubanska föreningen

Svensk kubanska föreningen bildades 1970. Föreningen säger att de stödjer det kubanska folket i deras kamp mot imperialismen. Men genom sitt stöd till Kubas regering så stödjer de den kubanska diktaturen.

Föreningen skriver om de 5 kubanerna som sitter i fängelse i USA. De fem greps av FBI i september 1998 och samtliga dömdes i december 2001, till långa fängelsestraff; i tre fall livstid huvudanklagelsen, var konspiration till spioneri. Amnesty International skriver i sitt årliga rapport den 28 maj 2008 att anklagelsen saknade enligt försvaret all verklighetsgrund, och själva rättegången beskrevs som en politisk häxprocess.

Men de förnekar att det finns politiska fångar i Kubanska fängelser som sitter för att de kämpar för mänskliga rättigheter på Kuba. Enligt föreningen är de vanliga kriminella eller "dissidenter" som går USAs ärenden och är ett hot mot den Kubanska regeringen. Enligt svensk kubanska är den kubanska regeringen öppen och tillåter olika åsikter. Enligt svensk kubanska föreningen så är Kuba en för kämpe för mänskliga rättigheter. De förnekar att oliktänkande fängslas. Demokratirörelsen på Kuba kämpar för sin överlevnad.

Svensk kubanska lovprisar Kuba i sin tidning "Kuba". Att miljoner människor lyfts ur fattigdom och lärt sig läsa och skriva, att Kuba satsar på ekologisk jordbruk, har en bra sjuk vård och gratis utbildning är inget försvar för den kubanska diktaturen. Svensk kubanska har en webbsajt som heter ELAK (elektroniska aktivister) som sprider prokubansk propaganda på nätet. På deras sida anklagas folkpartiet för att föra en "USA dirigerad" hat kampanj mot Kuba. Folkpartiet skriver sanningen om den kubanska diktaturen. Till skillnad mot svensk kubanska så skriver folkpartiet öppet om de politiska fångarna på Kuba som har satts i fängelse för att de är kritiska mot den kubanska regimen.

2003 gav svensk kubanska ut en bok som heter Kuba en annan värld är möjlig. I boken försvarar de den kubanska regeringens politik. De skriver bla. att det finns yttrande och pressfrihet på Kuba. Massmedia kan bara vara samhällelig eller på annat sätt gemensam egendom men aldrig privatägd. Om några medborgare vill ge ut en tidning som bara de äger så är detta för bjudet enligt kubansk lag. Ingen får ge ut en tidning eller en bok som inte har godkänts av den kubanska regeringen. Detta bevisar att att det inte finns tryckfrihet eller yttrandefrihet på Kuba eftersom all massmedia är statligt styrt. Alla tv kanaler är statligt ägda.

kubamaj.jpg (13924 bytes)
Svensk Kubanska på första maj 2010

Venezuela

Sedan 1999 regerar den socialistiska diktatorn Hugo Chaves i Venezuela. Venezuela är en socialistisk diktatur. Företagen ägs av staten, jordbruket har kollektiviserats, privat verksamhet är förbjudet.

Simon Bolívar är förebilden för Hugo Chávez. Venezuela heter numera Den Bolivarianska Republiken Venezuela. Simon Bolívar var general. Det var han som ledde befrielsekampen mot de spanska kolonialisterna på 1800-talet. Hans minne hyllas överallt i Sydamerika. Bolívar befriade Peru, Venezuela och Nya Granada (dagens Colombia). Regeringen försöker köpa folkets röster genom att genomföra olika reformer som tex. subventioner och fri sjukvård. Massmedia är kontrollerat av staten oppositionella radio och stationer tystas, ingen kritik mot Hugo Chávez ska få förekomma.

Chaves och hans regering begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Regim kritiker och regerings motståndare arresteras och fängslas. Venezuelanen Oswaldo Álvarez Paz, 67 år har varit politisk aktiv i 52 år, parlamentsledamot i mer än 25år, f.d. guvernör av staten Zulia och f.d.presidentkandidat, intervjuades den 8 mars 2010 i programmet "Aló Ciduadano" på den privata venezuelanska tv-kanalen Globovision. I intervjun berättade han om:
1. De kopplingar som venezuelanska regerings anställda har till Farc-gerillan och terroristorganisationen ETA.
2. Att Venezuela regimen för verksamheter kopplade till människohandel och olaglig narkotika handel.
3. Om de senaste brotten mot mänskliga rättigheter i Venezuela och olika icke-statliga organisationer.

Den 22 mars arresterades Oswaldo Álvarez Paz anklagad för konspiration, uppvigling och spridande av falsk information. Den 14 juli 2011 dömdes han till 2 års fängelse. Detta visar att de lagar som Chaves instiftade för att reglera den offentliga debatten används för att straffa regimkritiker.

"Regeringen vägrar att erkänna CTV som centralorganisation för landets fackförbund och förhandlar istället med nybildade UNETE. Miljontals anställda saknar möjlighet att föra kollektiva förhandlingar och de politiska motsättningarna har lett till en mycket osäker situation på arbetsmarknaden. Rätten att förhandla kollektivt försvagas successivt och Arbetsmarknadsministeriet favoriserar regeringstrogna förbund", LO-TCO bistånds nämnd

I slutet av januari 2011 bara några dagar innan 12 års dagen av Chaves tillträde som president den 2 februari hunger strejkade ungdomar i Venezuelas huvudstad Caracas de är aktiva i Juventud Activa Venezuela Unida (Aktiv Ungdom För Ett Enat Venezuela). Deras krav var att regeringen skulle släppa alla politiska fångar fria.

hugo.jpg (8829 bytes)
Hugo Chaves