Kommunismens Brott

Startsidan

Asien
Baltikum
Latinamerika
Polen
Ryssland
Tjeckoslovakien
Ungern
Östtyskland

Frihetskämpar
Hedersmedlemmar
Intervjuer
Kända kommunister
Kommunistiska partier
Missbruket av psykiatri
Putin FSB/KGB
KGB-män
Föreningen Expo

Bokrecensioner
Clartéförbundet
Contras nätbokhandel
Hjälpcenter
Mitt möte med KGB
Musik
SKP gav mig psykisk ohälsa
Svenska Memorial
Videomaterial
Övrigt

Forum
Gästbok
Länkar
Några viktiga ord
Om sidan

Övrigt

ABF - Arbetarnas bildningsförbund
Antifaschistisk aktion (AFA)
Böcker av exilesten Alex Milits
Demokrati och mänskliga rättigheter är det som leder framåt
Internationell domstol för kommunismens brott
Jordens Vänner
Katynmasakern
Kommunismens / Socialismens väsen
Kommunismens svarta bok
Lech Walesa
Lenin
Olev Otts Böcker
Om kommunismens ondskefulla väsen
Socialism
Stalin
Östeuropeiska solidaritets kommiten - ÖESK

På engelska (In English):
About underground opposition in Estonia – the Estonian Democratic Movement
Great lies and great terror
The repressive policies of Soviet occupation regime in Estonia and their consequences


Kommunismens svarta bok

Kommunismens svarta bok (fr. Le Livre noir du communisme: Crimes, terreur, répression) är en fransk bok publicerad 1997 som skrevs av Stéphane Courtois,Nicolas Werth, Karel Bartošek, Jean-Louis Panne, Jean-Louis Margolin samt Andrzej Paczkowski. Förordet till den svenska upplagan som utkom i maj 1999skrevs dock av Arne Ruth. Bokens syfte var att lista de brott såsom mord, tortyr och etnisk rensning vilka begåtts av kommunistiska regimer.

I och med att de sovjetiska och östeuropeiska arkiven blivit mer öppna för forskning, har Kommunismens svarta boks bild av förtrycket snarare förstärkts i nyare forskningsrapporter.

Senare författare har istället hävdat att de verkliga siffrorna är högre. Jung Chang, författare till Mao: den sanna historien, påstår att "Mao [...] var ansvarig för att mer än 70 miljoner människor dödades i fredstid", enbart i Kina, "mer än någon annan 1900-talsledare".

Courtois fick de siffror han uppgivit genom att addera antalet offer från ett stort antal länder; 20 miljoner i Sovjetunionen, 65 miljoner i Folkrepubliken Kina, 2 miljoner i Nordkorea, 2 miljoner i Kambodja, 1 miljon i Vietnam, 1 miljon i de östeuropeiska kommuniststaterna, 150 000 i Latinamerika, 1,7 miljoner i Afrika, 1,5 miljoner i Afghanistan samt tiotusentals döda i länder där kommunisterna inte kom till makten.

De exempel från boken som kan anses nämnvärda är de tiotusentals fångar, de fem miljoner som dog av svält 1922, de fem miljoner som dog vid deportationen av Don-kosackerna till Sibirien, de över 700 000 människor som mördades under 1930-talets utrensningar, de två miljoner bönder, kulaker, som deporterades 1930-1932, de sex miljoner som dog under svälten i Ukraina 1932-1933, deporteringarna avpolacker, ukrainare, balter, moldaver, volgatyskar, krimtatarer, deporteringen och mördandet av delar av befolkningen i Kambodja samt Kinas förföljelse av befolkningen i Tibet.