Kommunismens Brott

Startsidan

Asien
Baltikum
Latinamerika
Polen
Ryssland
Tjeckoslovakien
Ungern
Östtyskland

Frihetskämpar
Hedersmedlemmar
Intervjuer
Kända kommunister
Kommunistiska partier
Missbruket av psykiatri
Putin FSB/KGB
KGB-män
Föreningen Expo

Bokrecensioner
Clartéförbundet
Contras nätbokhandel
Hjälpcenter
Mitt möte med KGB
Musik
SKP gav mig psykisk ohälsa
Svenska Memorial
Videomaterial
Övrigt

Forum
Gästbok
Länkar
Några viktiga ord
Om sidan

Ryssland

Inledning Ryssland
Anna Politkovskaja
Gulaglägren
Ivan Vasilyevich Moiseyev - En rysk martyr
Memorial
NashiPutin
Natalja Estemirova
Oktoberrevolutionen
Ryska riksförbundet i Sverige
Sergej Kovaljev
Sergej Magnitskij
Sovjetunionen
Svenska Tjetjenienkommittén
Sveriges positiva hållning gentemot Kreml
Tragedin i Novocherkassk 1962
Vitryssland
Vladimir Vysotskij


Tragedin i Novocherkassk 1962

I början av juli sköt militären mot fredliga demonstranter i Novocherkassk. Arbetare från stålverket ledde demonstrationen.

Den ekonomiska situationen i Sovjetunionen i början av 60-talet var svår. Som ett resultat av strategiska felbedömningar av landets ledning började oregelbundna leveranser. Under våren och försommaren 1962 var bristen på brödet så påtaglig att Nikita Chrusjtjov bestämde sig för förstagången att köpa säd i utlandet.

Stålverket i Novocherkask hade 12 tusen anställda. I januari 1962 sjönk arbetarnas lön med 30-35%. På radio meddelades det att priset på kött, mjölk och andra varor skulle höjas med 35 % den första juni. Detta blev en chock för alla invånarna i Sovjetunionen. De senaste åren hade priserna sjunkit. Bostadsbristen i Novocherkassk var akut, många bodde i baracker och för de som hyrde rum gick en tredje del av lönen åt.

Arbetarna klagade på sänkningen av lönerna och på att priserna på mat skulle gå upp. Direktören för stålverket sade till arbetarna att de skulle äta lever piroger om de tyckte att kött var för dyrt. Detta uttalande var sista droppen för arbetarnas tålamod. Arbetarna började skrika ” de hånar oss” och delade sig i grupper. En av grupperna under ledningen av Viktor Vlasenko gick iväg och kopplade på syrenen. Vlasenko och fem andra dömdes till 10 år för detta. En annan grupp agiterade för strejk. Arbetare lade ner arbetet och gick ut strejk. Arbertana krävde höjd lön och lägenheter. Arbetare och bybor samlades på torget utanförstålverket. Polisen kom och ställde upp sig framför arbetarna men när de såg massorna skingrades de. Nästa dag kom militären till fabriken. Arbetare från andra företag kom till fabriken för att stödja arbetarna på stålverket. Efter ett tag började gå mot staden. Många bybor kom för att delta i demonstrationen. Men soldaterna som de träffade på förhindrade inte demonstranterna. I demonstrationståget gick många barn, pionjärer och pensionärer. Demonstranterna gick mot partikommitténs byggnad. Vid byggnaden stod många soldater. Soldaterna dödade en av demonstranterna. Sedan började de skjuta mot träden. I träden var det flera barn som lekte några barn mellan 8 och 10 år dödades. Efter detta började de skjuta mot folkmassorna. Hela torget var fullt av blod. 26 människor dödades 87 sårades, många arresterades.

Men den millitära åklagarmyndigheten konstaterade i början av 90-talet att soldaterna inte hade skjutit mot folkmassorna, det var militären och KGB som låg bakom detta.