Kommunismens Brott

Startsidan

Asien
Baltikum
Latinamerika
Polen
Ryssland
Tjeckoslovakien
Ungern
Östtyskland

Frihetskämpar
Hedersmedlemmar
Intervjuer
Kända kommunister
Kommunistiska partier
Missbruket av psykiatri
Putin FSB/KGB
KGB-män
Föreningen Expo

Bokrecensioner
Clartéförbundet
Contras nätbokhandel
Hjälpcenter
Mitt möte med KGB
Musik
SKP gav mig psykisk ohälsa
Svenska Memorial
Videomaterial
Övrigt

Forum
Gästbok
Länkar
Några viktiga ord
Om sidan

Ungern

Vid valet i Ungern 1945 fick oberoende Småbrukarpartiet 57 procent av rösterna medan kommunisterna fick 17 procent, men den verkliga makten låg i kommunisternas händer, vilka hade stöd av den sovjetiska ockupationsmakten. Moskvatrogne kommunisten Mátyás Rákosi blev vicepremiärminister, han utrensade de andra politikerna. Efter valet 1947 ändras också konstitutionen så att landet blev en folkrepublik. Kommunistpartiet styrde Ungern fram till 1989.

Genom att överta det socialdemokratiska partiet blev kommunistpartiet år 1947 Ungerns största parti, och genom kontrollen av polisen kunde politiska motståndare kastas i fängelse eller deporteras.

Den ungerska kommunistdiktaturen under Mátyás Rákosi var brutal. Tvångsförstatligande, tvångskollektivisering, skenrättegångar var vanligt. Över 100.000 ungrare sattes i fängelse eller arbetsläger. Sovjetunionen tog under slutet av kriget 600 000 ungrare som krigsfångar, vilka bortfördes som tvångsarbetare. 200 000 av dem återkom aldrig till Ungern. Den 28 december 1948 förstatligades alla företag och kommunisterna tog full kontroll över landet. Säkerhetspolisen ÁVO/ÁVH inledde massarresteringar och tortyr.

Ekonomin gick stadigt utför och Rákosi var massivt inpopulär. Efter Stalins död 1953 utnämns Imre Nagy av Kremlledningen som premiärminister. Nagy försöker reformera kommunistpartiet men motarbetas av Rákosi. Nagy släppte ut fångar från arbetslägren och fängelser och tillät viss avkollektivisering av jordbruket. 1955 avsatte Moskva Nagy, då han anklagades för att inte kunna hålla ett fast grepp om landet och Moskvaregeringen fruktade att landet skulle närma sig NATO. Rakosi kom tillbaka till makten 1955. Han gjorde sig känd för blodig terror mot den ungerska befolkningen och lojalitet till Sovjetunionen.

1956 genomfördes Ungernrevolten som var ett folkuppror riktat mot landets dåvarande regering styrd av det kommunistiska Ungerska arbetarpartiet MDP, samt mot Sovjetunionens inflytande i Ungern. Den ägde rum mellan 23 oktober och 4 november. Upptakten till revolten var reform processen som inleddes efter Josef Stalins död. Den stalinistiske kommunistpartiledaren Matyas Rakosi förblev samtidigt partiledare och inledde en maktkamp. Den 16 oktober1956 organiserade sig universitetsstudenterna i staden Szeged i Ungerska Studenters Förbund, som var oberoende från den officiella kommunistiska studentorganisationen. Den 22 oktober publicerade Studenterna i Budapest ett manifest med 16 punkter där de krävde industri- och jordbruksreformer, demokrati och yttrandefrihet. De krävde dessutom att Nagy skulle få makten ingen, att Rákosi och hans medarbetare skulle ställas inför rätta och att sovjettrupperna skulle lämna landet.

Cirka 200 000 människor deltog i revolten. Den 30 oktober intog revolutionärer kommunistpartiets högkvarter i Budapest efter blodiga strider. Flera högt uppsatta kommunister avrättades. Från sovjetisk sida sågs detta som en anledning att slå ner den ungerska revolten med vapenmakt. Nagy anade faran och hoppades få stöd av väst. Därför begärde Ungern den 1 november utträde ur Warszawapakten, för att därigenom göra sovjettruppernas närvaro olaglig. Samtidigt vädjade Nagy till Förenta Nationerna att ta upp frågan om den sovjetiska närvaron i Ungern. I skenet av att inleda förhandlingar om ett sovjetiskt återtåg arresterades den ungerska ledningen och ett storskaligt sovjetiskt anfall inleddes den 4 november. Sovjetunionen satte in pansar, artilleri och stridsflyg mot de revolterande ungrarna. Efter sex dagar var revolten slutgiltigt nedslagen.

Någonstans mellan 3.000 och 20.000 ungrare dödades i striderna. Imre Nagy och omkring 350 andra ungrare dömdes till döden och avrättades. Närmare en kvarts miljon ungrare flydde efter revoltförsöket till väst. Efter det att de sovjetiska trupperna slagit ner det folkliga upproret 1956 blev den sovjettrogne János Kádár premiärminister.

Efter sex år av hårt styre, öppnade Kádár år 1962 för reformer i Ungern. De flesta som suttit fängslade sedan revolten 1956 släpptes, och ekonomiska reformer aviserades.

Den ungerska ekonomiska politiken gjorde på sikt att Ungern blev det land av de sovjetiska satellitstaterna som halkade efter västvärlden minst.

Redan 1988 började reformarbetet, i februari 1989 antogs en princip om flerpartisystem, och i april 1989 ingicks ett avtal med Sovjetunionen om att de sovjetiska trupperna skulle dras tillbaka från Ungern. Lagar om pressfrihet och mötesfrihet antogs, och i oktober 1989 antogs nya lagar för allmänna val.

Den 23 oktober 1989 (på årsdagen av revolten 1956) antogs en demokratisk konstitution och det kommunistiska Ungern upphörde att existera.

-